Den härliga känslan av att vidga sina horisonter

IMG_0627

Det här är en av mina absoluta favoritbilder av min senaste klass.
Bilden symboliserar sinnebilden av en samling människor som umgås och känner trygghet tillsammans och blickar mot horisonten för att vidga sin värld.
(Ja, man skulle också kunna skriva: Det här är en klass som står på en kulle.)
Att lära handlar om att vidga både sina inre och yttre horisonter. Samma inblick/utblick från samma horisont förändras och visar olika dagrar och ljus, likt kunskap som även den förändras över tid utifrån olika utgångspunkter.

Den härliga känslan av att vidga sina horisonter; det är lärande för livet!

PS! Bilden är inte arrangerad. Nja, jag sa bara: Ställ er därborta och titta ut över havet!
Att de då ställer sig så tätt, att vissa bildar kedja och att några håller handen som solskydd, gör att bilden kan bära så mycket mening. Tack, min kära klass!

Annonser
Det här inlägget postades i Tankar och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s