På vad/vem vilar mitt lärarskap no 7: Språkande/läsutveckling

7736894556_1a310ee72c_b      Lärarskap = Skapa lärande!

Här följer en lång text, som ändå mycket kortfattat, ger en inblick i hur jag arbetar med läsutveckling i nybörjarstadiet.
(Det finns mycket mer att berätta om läsförståelse. Återkommer!)

Utbildningen under 1970-talet genomsyrades av språkets och språkandets betydelse. Vi fick öva på alla de läsinlärningsmetoder som då fanns samt läsa en bred och djup fonetikkurs.

En skiljelinje i läsutveckling gick mellan Maja Witting och Ulrika Leimar.
Maja sa att det var viktigast att med automatik avkoda nonsensstavelser t ex fa fo fu,  och utvecklade en modell för det: Wittingmetoden.
Ulrika sa att man lärde bäst genom att läsa ord som man hade förförståelse för, helst skulle man ha formulerat ordet själv, t ex ishockeymatch. Hon kallade metoden för ”Läsning på talets grund”, LTG.

Debatten gick hög, pedagoger tog ställning.
För mig var det inte antingen/eller, för jag använde och använder både/och!
Se även här vad Skolverket skriver.

Jag fick också inblick i Hedvig Ekeners metod för rättskrivning. Hon hade utvecklat en stavningmodell för dubbelteckning som kallades ”Vokalhuset” från boken ”Rättskrivning” (1973).

Vokalhuset

Forskningen och debatten om hur man bäst lär sig att läsa levde vidare:
En ny skiljelinje kunde iakttas mellan Ingvar Lundberg och Bo Sundblad/Birgitta Allard.
Ingvar studerade mycket kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och utformade stödmaterialet ”God läsutveckling” och Bo/Birgitta byggde vidare på förförståelsens betydelse och skapade ”LUS-schemat”.

Ann-Marie Körling var en av förgrundsgestalterna när Kiwi-metoden från Nya Zeeland infördes i Sverige. Det handlade om sk storböcker. Hon betonar vikten av den gemensamma förförståelsen och samtal kring den aktuella texten innan texten läses och bearbetas. I de lägre åldrarna betonas vikten av att tolka och leva sig in i illustrationerna i böcker, populärt kallat att gå på ”bildpromenad”. Nyligen har hon blivit läsambassadör!

Något senare utarbetas läsmetoderna ”Rydaholmsmetoden” och ”Bravkod” där det gemensamma för dessa metoder är en sk överinlärning i avkodning, jfr Witting-metoden.
Nu kommer det igen:
Ska vi syssla med att stärka avkodningen eller höja motivationen för texters betydelse?
Jag säger; Det handlar inte om antingen/eller utan om både/och.

2005 uppmanades jag att ingå i en projektgrupp under ledning av Joachim Thornström. Nu handlade det om att med datorns hjälp skriva sig till läsning, ASL.
Förgrundsfiguren där var Arne Trageton, som vi hade förmånen att möta under projektets gång. Arne hade starka influenser från Ulrika Leimar; det var gemensamma upplevelser som skulle bearbetas och dokumenteras. Och kunde vi koppla bort svårigheterna med att forma bokstäver med penna och få läsbara texter direkt, så skulle vi naturligtvis använda oss av den, då, nya tekniken.
ASL implementerades i Ystads kommun. Vår kommun togs då upp som ett av goda exempel på Arnes föreläsningar runt om i Norden.

skrivasigtilllasning3Men då ställs frågan: Ska vi arbeta med datorn som verktyg eller med pennan?
Och mitt svar blir: Det handlar inte om antingen/eller utan om både/och!

Jag skulle också kunna säga att jag har arbetat med ”Att sjunga sig till läsning”. Redan från första veckan i åk 1 har vi sjungit sånger och då har eleverna fått sångtexterna att ”titta på”.  Dessa har vi samlat i en pärm.  Faktiskt har en del elever knäckt läskoden genom att via aktivt sjungande/passivt läsande bli en läsare!

Sångtext

I Läroplan för grundskolan, förskoleklass- en och fritidshemmet 2011(Lgr 11) uttrycks att:

  • Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och variera språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
Annonser
Det här inlägget postades i Lärarskap och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s